Ursula Berge

By 16 oktober, 2015intervju, Månadens intervju

Samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR
Yrkesbakgrund:
Ordförande Lunds studentkår, heltidsuppdrag (1990-1991)
Forskarstuderande statsvetenskap, Lunds universitet (1993-1998, deltid)
Ledarskribent NSD Luleå, (1993-1998)
Politiskt sakkunnig Arbetsmarknadsdepartementet och Kulturdepartementet (1998-2000)
Chef för tankesmedjan Agora (2000-2005)
Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR (2005 ->)

Styrelseerfarenhet:
Flertalet ideella och offentliga styrelser bla:

Officiella
Lunds universitets styrelse
Institutet för framtidsstudier – vice ordförande
Socialvetenskapliga forskningsinstitutet, Stockholms universitet – ledamot
Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, Lunds universitet – ledamot

Norrmalms stadsdelsnämnd – ledamot
Ett otal nämnder och styrelser inom Lunds universitet som Disciplinnämnden, stipendienämnder mm.

Ideella
Föreningen Bang – feministisk tidskrift – ordförande
Svensk socialpolitisk förening – ordförande
Ordfront – styrelseledamot
Arenagruppen – flertalet olika styrgrupper mm
Lunds studentkår – ordförande
Akademiska föreningen, Lund – vice ordförande
Olika lokalföreningar inom socialdemokratin
SFS – Sveriges förenade studentkårer – ledamot

  • Vad är du mest stolt över i ditt yrkesliv?
    Att jag ständigt har haft ambitionen att lära mig mer, genom att röra mig på arbetsmarknaden och skaffa mig en bred erfarenhet inom både forskning, media, politik, ideell verksamhet, fackföreningsrörelse mm. Att jag är trygg med vad jag kan.
  • Vilken är din främsta levnadsregel?
    Lev nu! Det är det här som är livet. Med små barn blir det en ganska given utgångspunkt.
  • Vilken ledarstil föder framgång?
    Förtroende för sina medarbetare och att kunskap är vägen till positiv utveckling.
  • Tre råd från dig för att bli vald till styrelseuppdrag?
    1. Var tydlig med vad du kan och signalera det tydligt
    2. Bestäm dig för att du är rekryterad av ett skäl och att den som rekryterade dig känner till vad du kan och vill – uträtta sedan det utifrån din övertygelse.
    3. Var lite besvärlig. Ingen vill egentligen ha en besvärlig styrelse men alla vill ha en styrelse med öppna ögon och förmåga att tänka in framtiden. Tänk om Lehmann Brothers hade haft det!
  • Tre personliga råd från dig till nya styrelsemedlemmar?
    Se ovan
  • Hur skapasHur skapas en väl fungerande styrelse?
    Olikhet, prestigelöshet och en vilja till förändring.
  • Hur uppnås en ökad mångfald i svenska styrelser?
    1. Kvotering av kvinnor och när alla inser att kvotering inte är ett sätt att kvotera in sämre kvinnor, utan ett sätt att sluta kvotera in mindre kvalificerade män.
    2. En tro att kompetens är hyfsat jämt fördelad i samhället baserat på kön och att kvinnors högre utbildningsnivå faktiskt gör dem bättre rustade än många män att inneha styrelseuppdrag.
    3. Ett målmedvetet arbete med att faktiskt räkna huvuden. Det kan låta fyrkantigt att bara räkna män kontra kvinnor, men i offentlig verksamhet på alla nivåer har det skapat en mindre revolution på grund av några decenniers målmedvetet och träget räknande.
    4. Ett bejakande av olikhet och mindre av ryggkliande. En insikt om att det är ryggkliandet och mäns ständiga letande efter kloner av sig själv som skapar företag med dålig beredskap för framtiden.
    Vilka tydliga trender ser du vid styrelsetillsättningar?
    Eftersom jag inte rör mig i det privata näringslivets styrelser utan enbart i offentliga och ideella kan jag bara uttala mig om dem. Men där är det systematiska arbetet för könsbalanserade styrelser manifest och även att få in andra typer av olikheter. Kvar är – inte minst i ideell sektor att göra styrelseuppdrag förenligt med föräldraskap – alla möten ligger idag i stort sett på kvällar och helger, vilket försvårar för kvinnor så länge som ansvaret för barn är så snett fördelat mellan könen.Och i offentlig verksamhet måste också ordförandeuppdragen oftare gå till kvinnor. Idag är ofta styrelsens sammansättning i sin helhet jämställd, men inte ordförandeuppdragen.
  • Hur kan näringslivet dra nytta av konst, design och kultur?
    Detta är inte riktigt min fråga, men över huvud taget tror jag att det är centralt att man förstår konkurrenskraft, export, försäljning, marknadsandelar mm utifrån ett något bredare perspektiv än vad som normalt sett görs i privat näringsliv.
    Som arbetsmiljöförbättrande åtgärd har kultur oanade potentialer om det så handlar om konst på
    väggarna på kontoret, roliga kick-offer eller bara kulturella mervärden i vardagens arbetsliv.

Kultur i alla dess former är en stor konkurrensfördel för Sverige, i alla fall med vår historia av
kommunala musikskolor och ett vardagsliv där vi har råd att också både utöva och konsumera kultur.
Vår historia där vi tyckt att kultur är en gemensam angelägenhet och också lagt ner offentliga resurser
på densamma, är också en konkurrensfördel.

Leave a Reply